Efter en helt underbar kitesäsong som gick i över 200 knyck, var det äntligen dags för lite semester och vad passar inte bättre än att få ägna sig en hel månad åt att vågsurfa. När vi äntligen kom fram till Mancora var det så skönt att man skulle få stanna på ett ställe i en månad. Det hade varit lite väl mycket resande fram och tillbaka den sista tiden. Först en superlång resa till Karibien, med jordens omvägar från brasilien och tillbaka efter två veckor, sen två veckor i brasilien för att flyga ett dygn till sverige och vända tillbaka till sydamerika och Peru, men inte nog med det, sedan väntade en 17 timmars bussresa tjohoooooooooo.

När allt resande var avklarat, tror jag att jag hade en utav de skönaste månaderna i mitt liv. Det hade varit ett minst sagt hektiskt år och nu fick jag bara vara och utöva en sport som jag älskar. Vi vaknade när vi ville, ibland supertidigt för att slippa allt folk på vattnet, sen hem och käka lite frulle, vila lite och sedan ut och surfa igen. Käka lite, titta lite på turist prylar, surfa lite igen, vila lite och bara göra precis som man vill hela tiden. En dag var jag ute 6 timmar i sträck på vattnet och paddlade näst intill hela tiden. Fattar inte hur jag orkade, men vad underbart det var.

Jag kan helt klart rekomendera Mancora för surf, superfina vågor som är lätta att fånga och långa. Det ända problemet är att det är sjukt mycket folk som slåss om ett bryt, så när man inte är så grym så får man verkligen kämpa för att lyckas fånga en lite våg. Men helt klart värt allt slit. Maten i byn är fantastiskt god och super billig, boenden finns i alla dess prisklasser. Folket är jätte vänliga, helt klart ett trevligt ställe att hänga på en längre tid…

[Visa med PicLens]

Joao e Virena Surfando no Peru, Mancora 2010 from Virena Andersson on Vimeo.