Nyhet! Kite- och MTB-kurs för endast 1350kr se under MTB-Kurser
Om Wild Kite Life
Wild Kite Life vill inte bara sprida glädjen om hur fantastiskt roligt det är att kitesurfa utan också dela med sig av hela livsstilen runt omkring… Läs mer…
Kiteskolan
Vad kul att du är intresserad av att gå en kitesurfingkurs. Nedan kan du se lite olika alternativ på kurser eller prova på. När du bestämt dig för vilket alternativ som passar dig bäst så kan du anmäla dig via e-mail eller via telefon… Läs mer…
MTB-kurser
MTB är för mig det perfekta komplementet till kitesurfing. Du får både kondition och ett leende på läpparna av välbefinnande. Det bästa som komplement är att det är partner- och väderoberoende. Det kan altså bli bara du, din cykel och skogen. Du behöver varken vänta på vinden eller polarn. Du väljer själv dina utmaningar… Läs mer…
Projekt Brasilien
I höst kommer jag att åka tillbaka till kitesurfingparadiset Cumbuco där jag förra året spenderade två utav mina fyra månader i Brasilien…. Läs mer…
VirBrasil
Smycken med surfstil från Brasilien. Ett resultat av vindstilla dagar. Fungerar såväl till fest som vardag… Läs mer…
S.U.P.
När det inte blåser kan det vara skönt att ha något att ta till om vattneabstinensen blir för stor. Vad bättre kan det vara än att ståendes paddla sig fram på en stor surfbärda. Du kan både jobba på solbrännan och träna hela kroppen på en och samma gång… Läs mer…
Kontakt
Jag nås enklast via mail, men det går också bra att ringa… Läs mer…
Efter en helt underbar kitesäsong som gick i över 200 knyck, var det äntligen dags för lite semester och vad passar inte bättre än att få ägna sig en hel månad åt att vågsurfa. När vi äntligen kom fram till Mancora var det så skönt att man skulle få stanna på ett ställe i en månad. Det hade varit lite väl mycket resande fram och tillbaka den sista tiden. Först en superlång resa till Karibien, med jordens omvägar från brasilien och tillbaka efter två veckor, sen två veckor i brasilien för att flyga ett dygn till sverige och vända tillbaka till sydamerika och Peru, men inte nog med det, sedan väntade en 17 timmars bussresa tjohoooooooooo.
När allt resande var avklarat, tror jag att jag hade en utav de skönaste månaderna i mitt liv. Det hade varit ett minst sagt hektiskt år och nu fick jag bara vara och utöva en sport som jag älskar. Vi vaknade när vi ville, ibland supertidigt för att slippa allt folk på vattnet, sen hem och käka lite frulle, vila lite och sedan ut och surfa igen. Käka lite, titta lite på turist prylar, surfa lite igen, vila lite och bara göra precis som man vill hela tiden. En dag var jag ute 6 timmar i sträck på vattnet och paddlade näst intill hela tiden. Fattar inte hur jag orkade, men vad underbart det var.
Jag kan helt klart rekomendera Mancora för surf, superfina vågor som är lätta att fånga och långa. Det ända problemet är att det är sjukt mycket folk som slåss om ett bryt, så när man inte är så grym så får man verkligen kämpa för att lyckas fånga en lite våg. Men helt klart värt allt slit. Maten i byn är fantastiskt god och super billig, boenden finns i alla dess prisklasser. Folket är jätte vänliga, helt klart ett trevligt ställe att hänga på en längre tid…
Jag hade grym bestlutsångest över vart jag skulle ta vägen innan det var dags att bege sig hem ifrån Brasílien. Och så damp det ner, så där lägligt ett mail ifrån Micke på Kite for Life. Vi har köpt en båt i Karibien vill du hänga med på vår första resa. Så klart jag ville. Vilken jäkla chans, jag har rest mycket men aldrig varit i Karibien, och få bo på en segelbåt och kita hela dagarna lät ju helt underbart. Vilket det också var. Lite orolig var jag för min extrema sjösjuka, men brasiliens piller går inte av för hackor:).
Resan var helt fantastisk, då vi besökte alla möjliga olika små stränder, en del helt avskilda från andra turister. Ibland blev det lite väl mycket äventyr, även för mig:) Vi skulle ta oss egenom ett trångt sund, när swellet var fett efter jordskalven i tahiti. När jag tittade bakom båten såg jag bara vågen stegra sig och är på väg att bryta rakt in i aktern på båten. Hade den fått tag i oss hade den fört oss rätt in i den sylvassa bergsväggen ett par meter bort på andra sidan. Med andan i halsen tog vi oss igenom, alla adrenalinpumpade enade om att det var riktigt coolt, men att vi inte hade gjort om det:)
Vi hann en sväng till St Bartelemy, den gamla svenskaägda ön som var riktigt posh. Det var helt klart värt ett besök, men kanske ingen ö man skulle vilja stanna en längre tid. Fast jag träffade på några brassar som sa att det var grymt schysst surf på andra sidan ön, så kanske man missade nåt.
Jag hade ju köpt en lite vattentät videokamera innan jag åkte till cumbuco, så då var det väl bara att försöka klippa ihop några snuttar trots att jag egentligen inte har nån aning om hur man gör:)
Kite i lagunen Cauipe och lite annat som tex min lilla apa Vilda:)
Vi kom iväg på en liten roadtripp till. Vi fick med oss samma gamla spanjor som tidigare på en liten tur till Paracuru där det var internationell surftävling på gång. Tyvärr var swellet lite sisådär. Så det var svåra förhållanden, men grymt kul att se de gå loss i vågorna iaf. Gjorde iaf klart för mig att vårens nästa resa måste bli till något surfbart ställe.
Vi stannade en natt och på kvällen bjöds det på grym reaggespelningen Rebel Lion och Tribo de Jah. Återigen en grymt härlig liten utflykt från Cumbuco.
Jul är en högtid som känns lite konstigt att vara ifrån familjen hemma i sverige, men kul att få testa på andra traditioner. Jag vet inte om det är så i hela brasilien, men i cumbuco skall man inte äta julmaten förän kl 24 på julafton. Helknasigt, höll ju på att hungra ihjäl, men som tur var ville några utav flickorna iväg på lite kalas på kvällen så vi fick hugga i lite tidigare.
På juldagen var vi ute och kitade hela dagen och sedan hade vi stort grillparty vid lagunen. Det var helt fantastiskt härligt. Men bäst av allt är nog nyår. En högtid som jag tycker oftast blir lite krystad hemma i sverige, då det skall fixas så himla mkt och så måste man sitta inne och trängas och så ut snabbt på 12 slaget för att sedan rusa in för att slippa frysa ihjäl. Att få vara tillsammans med en hel skock och folk på stranden är verkligen ett perfekt sätt att fira in det nya året.
Livet kan nog inte bli bättre än så här. Fullmåne som en stor strålkastare ut i havet, vinden tutar i och härliga vänner. Sådana här kvällar är helt underbara, grilla nyfångad fisk, hummer mm och medans firren ligger på grillen hinner man pumpa kiten och dra några repor i månskenet. Jag såg en fiskebåt långt där ute på väg in, så jag åkte ut och rundade dem, de skrattade och vinkade. När de väl kom in fick de smaka på vårt grill kalas:)
I år var det återigen kul att komma tillbaka och träffa folk som man tidigare träffat här i Cumbuco eller på andra platser i världen, men vad som var extra roligt var att få besök av lite kompisar hemifrån. Min klätter- och kitepolare Alex som tidigare bott i Brasilien kom på besök två gånger. Alla var förvånade över gringon som pratade perfekt portugisiska:). Alex hann med både downwinder till Lagunen och lite grillning på stranden av både hummer och goa firrar. Tony komförbi i 3 veckor och Maria kom en sväng där efter, också hon stannade i 3 veckor. De som precis hunnit nosa lite på kite innan, kom igång riktigt ordentligt. Lite inbördes tävlan var det allt och Maria var stolt efter sin sista vecka när hon kom igång och körde toeside:) Tack så mycket alla tre för era härliga besök. Det var så kul att få ha er här. Sista kvällen innan Maria åkte hem och Alex var på sitt andra besök ordnade vi ett litet grillparty hos min chef. Lustigt nog hade han bjudit in en brasilianska Erika, som visade sig bo i Sverige. Så det blandades hejvildt med, Portugisiska och svenska.
Viste ni att en cashewnöt växer på en frukt som heter caju. Frukten är lite söt besk och egentligen godast att göra juice utav. Det växer en nöt ovanpå varje frukt som man plockar av, sedan torkar man nöten i några dagar som ligger i ett skal. För att kunna få av skalet och få nöten ätbar, tänder man eld på skalet och plockar ut den rostade nöten. Jag försökte en gång att plocka ut en nöt som inte varit eldad. Det rann ut nån koda på min tunga och jag blev helt bedövad i flera timmar, skitläskigt. Men jag måste säga att hemma rostade cashewnötter är betydligt godare än de industriella man köper.
Jag lyckades få ett par dagar ledigt från kiteskolan för att åka till Paracuru där det var en liten tävling. Hade inte alls tänkt att vara med, men kidsen tjatade på mig igen och tänkte att det kunde vara kul med ett litet break ifrån cumbuco också. Joaos polare Ruan, en äldre halt herre från Spanien hade en beachbugy och körde oss dit mot lite kitekursande i utbyte. Den halta herren gjore bra ifrån sig. Envis så in i bomben:)
Paracuru ligger 45 km från cumbuco om man tar strandvägen, vilket passar ypperligt när man har en bugy. När man åker på stranden varje dag så blir man lite hemma blind, men när man drar iväg på en liten tripp så här kommer man verkligen på hur härligt det är att färdas på stranden.
Tävligen var kul, Jag hade precis köpt en ny vågsurfbärda och hade inte hunnit få på några stroppar ännu så jag fick ställa upp strapless i tävlingen, det gick bra och jag kom på en andra plats. Sen var det dags för downwinder. Vi skulle starta från en strand i Taiba ca 7 km från Paracuru och den som snabbast kom fram vann. Jag trodde att det här skulle vara tråkigt och ställde mest upp för skojsskull. Men shit vad adrenalin det var, att åka så snabbt man kunde, mina ben bara skakade (de var lite möra från vågtävlingen) och jag fick inte ramla för då skulle ju nån kunna hinna i kapp. Under ca 20 minuter som det tog var jag superkoncentrerad och adrenalinet bara pumpade, in kom jag på en 1a plats.
I freestyle tavlingen för damerna var det knappt nån vind och jag klantade mig riktigt ordentligt. Innan hade jag bestämt att bara göra enkla trick först och sedan på slutet göra något lite svårare. Men jag kunde inte hålla mig när det kom in en fet kicker. Så stora kickers hade vi inte i cumbuco och tajmingen, samt den svaga vinden gjorde att jag tappade kiten när jag försökte mig på en pop 2 blind. Kiten kraschade och det fanns ingen vind att kunna relauncha den i. Så kiten fick glida in på land och så var tiden nästan ute. Jag blev lite trött på mig själv att jag inte kunde hålla mig till min plan, men men sånt är livet. Det var ju bara ett skönt brake att åka iväg till ett annat ställe under ett par dagar. Kul var det också att träffa på svenskarna Henkan, Håkan och Hasse, med flickvän Adriana. Och att casha in lite prispengar för downwindern var inte heller fel. Kläderna som jag vann var dock inget att ha. Jag kände till exempel inte för att gå runt i en kort kjol där det står ”Sexy Machine” över hela röven;)
För 3e gången organiserar Wild Kite Life en ITC -Instructor Training Course via IKO. Och den här gången i paradiset Cumbuco. Det var Tiago Rocha från Portugal som återigen kom som examinator. Vi uppskattar mycket att sammarbeta med honom då han är en grymt duktigt examinator och den här gången ställdes han inför riktigt prövning. Han höll nämligen utbildningen på både portugisiska och engelska på samma gånge, en ganska svettig vecka för honom tror jag:). Vi hoppas att det kan bli en repris nästa år.
